Välkommen till kaoset

Om någon mot förmodan undrar varför det är så tyst här så kan jag meddela att vi skruvar upp gipsskivor och bredspacklar väggar. Eftersom vi bor i ett skruttigt 40-talshus, som är befriat från all charm i tidigare renoveringar, så tar allt fantastiskt lång tid. Ingenting är rakt. Alla eluttag är olika och sitter på varierande höjd. Taket lutar. Allt strular. Inte tar det mindre tid av att vi ägnar större delen av uppmärksamheten åt att hindra Lille O. från att få tag på farliga verktyg och klättra på stegar (läs: han står och vrålar av frustration vid en grind/sitter och illtjuter i en barnstol). Och så är det byggdam exakt överallt.

Det är inte ens något charmigt byggkaos. Det är bara kaos.