Fragment

Jag tänker att jag borde skriva saker, men skjuter upp det. Jag tänker att jag borde hitta ett sätt att skriva om min vardag, utan att utelämna andra människor, men kommer inte på några bra alternativ. Jag tänker att jag åtminstone skulle kunna fånga fragment, mest för min egen skull, för mitt minne, för mitt behov av dokumentation, men även fragmenten glider undan.

Nåja.

Några fragment: jag åkte till USA i åtta dagar. Tio över sex på morgonen sprang jag längs en sprucken trottoar i Palo Alto och funderade över varningar om skallerormar i området och huruvida skallerormar är lika förtjusta i torrt högt gräs som svenska huggormar, att sjukhusen sannolikt har bra koll på skallerormsett och serum, och det absurda i att springa ensam i gryningen i en i princip okänd stad. På Starbucks skrev de allt från Jeanette till Jennie och Jane på mina pappmuggar, till slut fick någon till mitt namn, som i ärlighetens namn är mer amerikanskt än svenskt. Jag flängde mellan det ena mötet och det andra. På ett av instituten som jag besökte fick jag en presentation av mig själv, av en person som jag aldrig tidigare mött, som var obegripligt träffsäker. Inte ens efteråt har jag lyckats lista ut hur personen kunde pricka så rätt. Eller varför. Några dagar senare vandrade jag omkring i San Francisco, i backarna vid Nob och Russian Hill, i China Town och little Italy, ner till turistfällan vid Fishermans Wharf, tillbaka mot finansdistriktet, ner till Mission och Castro. Det är 15 år sedan jag var i San Francisco, men det var sig märkligt likt. Det Starbucks där jag ätit frukost många gånger fanns kvar, likaså den konstiga tv-affären på Market Street och den italienska restaurangen på vägen till Fishermans Wharf. Allt var bara ännu mera slitet. Uteliggarna ännu mer utsatta. En medresenär konstaterade att vi antagligen åt upp vår livstidskvot av utfiskade skaldjur - innan vi högg in på ännu ett berg av gigantiska skaldjur. Jag köpte ytterligare en randig skjorta och tänkte att jag sannolikt aldrig kommer att åka tillbaka till San Francisco men att jag antagligen skulle ge min högra arm för att bo någon annan stans i Kalifornien. Jag försökte få med medresenärerna i tankeexperimentet hur mycket (mer) vi skulle vara beredda att jobba för att ha motsvarande jobb som vi har, fast i Kalifornien, men de verkade inte riktigt förstå poängen. Och så sköljde vi ner ännu ett berg av skaldjur med iskallt vitt vin.