måndag 9 februari 2015

Om konsten att spara jättemycket pengar

Effekten av att inte ha dragits med i den mest hysteriska budgivning som har skådats i den norrländska pärlan på väldigt väldigt lång tid: en känsla av att ha sparat minst ett par miljoner. Eller sex.

Nu är vi åter på ruta ett och googlar arkitekter, för att bygga om mexilådan.

söndag 8 februari 2015

And the kräk goes on (del okänd)

Av någon anledning så började jag inbilla mig att det här med kräksjukor var ett avslutat kapitel. Men nej, det är det ju inte. Inte för mig i alla fall. Övriga familjemedlemmar verkar klara sig fint, men jag har åter igen stiftat närkontakt med spyorna.

Efter ett dygns oavbrutet kräkande är man inte kaxig. Jag försöker dock trösta mig med att det kunde vara värre (minns femdagarsmagsjukan från helvetet).

fredag 6 februari 2015

Hej konsumtion!

Det är inte särskilt ofta som jag går omkring ensam på stan och shoppar planlöst. Vanligtvis är det ett otåligt och hungrigt barn med (läs: Lille O.). Eller ett barn med alldeles egna konsumtionsplaner (läs: Stora L.). Eller så finns det mer eller mindre upphetsande uppgifter att beta av (läs: köp konstiga glödlampor och galonvantar till ungarna). Men plötsligt händer det! När L:et var på dans så drev jag omkring. Alldeles ensam. Helt utan planer. Och bara för att det inte låg ett brölande barn på golvet så köpte jag en helt onödig, men bedårande, blus (ungefär denna) på Carizma. Yeah. Vem vet vad som händer här näst? Nästa vecka kanske jag fikar.

torsdag 5 februari 2015

Och tiden går märkvärdigt fort


I likhet med alla andra föräldrar tänker jag: men hur kan min lilla skrutt vara så stor? Lille O. är inte särskilt liten längre. Igår fyllde han fyra år och firades med tårta och presenter. Peppen på detta var minst sagt enorm.