När sommaren gör sig påmind (kanske på fel sätt?)

Jag är fullt medveten om att jag och Maken inte bör gnälla över pengar, eller brist på pengar. Förvisso har vi inte oändliga resurser, men vi har två bra inkomster och lever förhållandevis billigt (åtminstone i relation till att vi har villa, sommarstuga, ny bil etc.). Men när jag betalade räkningarna idag och börja kolla tillbaka på de senaste månadernas utgifter så blev jag lite matt. För jäklar vad vi har spenderat pengar. Sommaren började med badrumsrenovering, fuktskada, fix av den gamla bilen och lite semester. Sedan blev det byte av bil, mer semester, bygge på stugan, lite renoveringar hemma och mer semester. Några hotellnätter där, en jäkla massa mil med bilen, några middagar där, utflykter och en lite smågrejer. Det mesta var helt klart planerat - men när man summerar alltihop så inser man att det blev ganska...hmm, dyrt.

Nåja, det är ingen risk för lyxfällan - men just nu känner jag ett påtagligt behov av att inte konsumera en massa prylar och att återfå rimlig ekonomisk balans. Jag tror inte riktigt på köpstoppsprojekt, däremot så tror jag att man kommer långt på att medvetandegöra sin konsumtion och på att fråga sig själv om den där boken/resan/koftan verkligen är nödvändig (det vill säga: om den är värd kostnaden i relation till andra alternativ). Och som sagt, just nu vill jag mest bara avstå.

1 - 0

Jo, föresten. Jag har gjort en spännande sak idag! (Eller "spännande" är kanske ett bättre sätt att utrycka det på?) Med hjälp av lika delar mutor och tvång så har jag och Maken, med kollektiva krafter, lyckats klippa håret på Lille O.

Till saken hör att jag sällan (om någonsin?) har träffat någon med så tjockt hår, eller med så starkt motstånd till att klippa sig. Så det här var sannolikt den sista klippningen innan grabben fick odla sin hårdrocksfrilla i fred. Men just för ögonblicket så ser han ut som klippt ur en reklamaffisch från U.S. Marie Corps. Behöver jag tillägga att han inte är nöjd?

Snart kanske alla orden kommer, på en och samma gång?

Här händer det (uppenbarligen...) inte mycket. Eller snarast, här händer det ungefär sådana saker som brukar hända. Semestern har tagit slut. Lille O. är tillbaka på förskolan. Stora L. har börjat i ettan. Jag och Maken är tillbaka på jobbet. Jag springer, lagar en och annan stek, läser och försöker skriva klart ett bokkapitel. För övrigt har jag väldigt ont i en tå (ja, det är löparrelaterat). Möjligen har jag tänkt några intressanta tankar, men inga av dem verkar ta sig uttryck genom bloggen (hepp, hepp, där ser man).

Kanske är det dags att slå på hjärnan igen.

Kanske är det galenskap, men...

Om någon undrar vad jag gjorde förra helgen så finns det ett långt inlägg om det här.

Saker man kan göra på semestern (del 10)

Innan semestern är helt slut så kan man dra vidare i Norrland, till den

  Thailändska paviljongen i Ragunda (varje gång vi har passerat skylten så har i undrat 

vad det egentligen är för paviljong och nu vet vi - det var värt en avstickare),

käka lite grillad kyckling längs vägen,

springa upp för en backe och finna en magisk glänta i skogen,

stanna vid Döda fallet och fascineras över historien om Magnus Huss,

   

dra vidare i Jämtland och kolla på ännu ett fall,

närmare bestämt Tännforsen,

bo ett par dagar i Åre, fika på favoritfiket och springa jättelångt på fjället (mer om detta lite senare).

Saker man kan göra på semestern (nej just det, den är ju slut)

Efter sex veckor, av mer eller mindre semester, så är det vardag nu. Klockan nio på kvällen igår sladdade vi in på uppfarten, med en bil fylld av tvätt, trötta ungar, leriga löpardojor, golfklubbor, datorer, småbilar, Monster High-dockor och allmänt osorterat kaos. Idag var det dags för sonen att gå till dagis, något som framkallade enorm ilska och frustration hos honom, och jag skulle till jobbet och ta tag i vad det nu var som jag höll på med i slutet av juni. Maken skulle jobba hemma, medan dottern hade sin sista sommarlovsdag innan fritids drar igång igen.

Slutet på sommaren känns alltid lite vemodigt, inte så mycket för att semestern är slut - men för att det också innebär att det där typiska sommarhänget upphör. Nu blir det inte så mycket av badstränder, oplanerade långpass i skogen, luncher i trädgården eller cykelturer med ungarna till någon park i någon annan stadsdel. Det är klart att man kan göra sådana saker i princip när som helst. Men jag vet att det sällan blir så när det ska hämtas och lämnas på dagis, lagas köttbullar och klippas tånaglar.

Men innan jag säger hejdå till semestern 2013 så kommer det ett inlägg till om just semestern. Bara jag orkar ladda över bilderna från kameran.

Saker man kan göra på semestern (del 9)

Till slut kan man dra till stugan och hänga på tre olika stränder,

åka på några fler utflykter längs den norrländska kusten,

äta långbakat högrev med morakniv

och fika lite till.

Saker man kan göra på semestern (del 8)

Man kan ta vägen förbi Storforsen,

titta på vattnet som forsar förbi,

gå på hala spänger i regnet,

äta våfflor

 och dra vidare till hoodsen där Maken bodde som tonåring.