Att slungas bakåt i tiden

Jag läser ganska varierande bloggar, sannolikt mer varierande än vad listan till höger ger sken av, och av mycket olika skäl. House of Philia tittar jag in till lite då och då, av den enkla anledningen att hon skriver om (eller kanske egentligen utifrån) min födelsestad - i Philia-land kallad Småstaden. Hon råkar dessutom bo i samma område som min mamma. Ganska ofta dyker det upp välbekanta hus och miljöer. Som nu när min gamla högstadieskola dök upp.

Det är märkligt hur minnet fungerar, för när jag tittar på bilderna så blir jag lite nostalgisk - trots att högstadieåren, på just den skolan, är den värsta perioden i mitt liv. Men mitt i allt elände så kommer framförallt de fina och roliga minnena upp. När jag, Jens och Jonas låg på filtar i gräset under skolstrejken i sjuan och lyssnade på Depeche Mode. Vänskapen med Tina, Hanna och Karin. Ändlösa kvällar hemma hos Hanna, i det stora atriumhuset ute på landet tillsammans med boxern med det rolliga namnet. Skolavslutningen i nian som jag enligt en klasskamrat förstörde totalt genom att bära ett svart fodral, stilettklackar och orange tuperat hår (tänk Robert Smith). Faktum är att jag fortfarande kan fnissa åt den skolavslutningen. Min tid i Småstaden känns väsensskild från den vackra miljöer som Philia fotograferar. Men samtidigt är just miljöerna sig lika.