söndag 31 januari 2010

I väntan på dm


Jag noterar att publiken har åldrats i takt med bandet. 1987 var vi femton år och hade spännande frisyrer, nu är vi kring 40 och ser ut att spela golf. Alla ringer till barnvakten efter förbandet.

lördag 30 januari 2010

Vad vi gör hos min mamma

Fikar, åker bil, fikar, åker till ikea, shoppar, jagar dotter, är sociala, är ännu mer sociala, åker till (gammel-) morfar, åker till ikea igen, fikar ännu mer, shoppar, är supersociala, åker på auktioner, fikar tills vi nästan spyr.

Sedan får jag ont i magen av allt kaffe. Och inte är jag särskilt social heller.

onsdag 27 januari 2010

Dagens i-landsproblem

Hur optimerar man packning för en weekend med en treochetthalvtåring? Hur många dvd-filmer ska få följa med? Hur många färgglada strumpbyxor? Hur många sagoböcker? Ska datorn med?Jobbpapper? Tingeling-figurerna? Och vilka kläder ska jag ha på Depeche?

Håhåjaja. I morgon får vi se om det över huvud taget går några flyg, på grund av snöovädret.

tisdag 26 januari 2010

Tankar på konsumtion (vadfalls, jag tänker väl inte på koftor nu igen)?

Oj, oj, oj, sade kvinnan som är helt torsk på koftor. Maska - bara smaka på ordet!

En Maja, Katja eller Lisa skulle inte sitta helt fel.

Några små tecken på att jag när en liten norrlänning vid min barm

Det rara barnet talar numera tydlig norrländska. Exempelvis så överdoserar hon uttrycket "fara". Man ska fara på stan, fara hem från dagis, fara med bilen och fara till farmor och farfar. Ord som "åka" eller "gå" nyttjas så gått som aldrig. Helst kapar hon också a:et i fara till det ännu kortare far. Norrlänningar är ju generellt mycket språkekonomiska, kan man uttrycka någonting kort och enstavigt så gör man det.

Ett annat förskräckligt uttryck som det rara barnet använder är gofika. Gofika uttalas med ett ganska långt o och syftar på fikabröd - eller vad som helst som är ett mer lyxigt fikatillbehör än en torr brödkant.

Jag är ledsen att meddela detta...men gofika låter inte riktigt klokt. Och i min bok så åker man bil.

Uppdatering: det rara barnet säger även "he". Det uttalas med ett mycket långt e och används i betydelser som lägga, ta bort, ge och ha. I själva verket tycks uttrycket kunna ha de mest skiftande innebörder, vilket även det är ett uttryck för språkekonomi. Ett annat, fullkomligt vidrigt, uttryck är "henna", vars vanligaste betydelser är den eller det.

måndag 25 januari 2010

Åtminstone ingen sjuknärvaro, nästan

Förkylning, feber, hosta och knappt någon röst. I dimman rättar jag tentor, skriver utlåtanden och försöker få ihop saker och ting. Åtminstone lite nödtorftigt. Det går så där.

Till mitt försvar har jag åtminstone hållit mig borta från kollegorna. Endast en mikroskopisk visit på arbetsplatsen för att scanna in några dokument.

söndag 24 januari 2010

Bok, mat och sport

Snart är det dags för bokcirkel, som denna gång ska träffas på en sportbar. Det är nästan den enda restaurang som har öppet i den norrländska pärlan på söndagar.

Idag är det dessutom jag som ska välja nästa bok. Jag har inte riktigt bestämt mig ännu, men det doftar 80-tal...

Söndagsaktiviteter


Kaffe, Tove Jansson, förkylning och Pippi Långstrump i bakgrunden.

lördag 23 januari 2010

Göran, den fina väskan och den stora dubbelmoralen

Just nu har jag svårt att släppa väskdiskussionen. Vet ni att Göran Persson, i likhet med H.M. Konungen, har en portfölj från Bölebyns garveri? En portfölj som går lös på c:a 70-80 papp - och då ingår det service och låneväska (det vill säga: man får låna motsvarande portfölj om man måste lämna in sin egen). Portföljerna är numrerade och synnerligen exklusiva. Om jag inte minns helt fel har Göran fått sin väska i present.

Fast just det...Göran är ju man och Bölebyns väskor är både vackra och superdiskreta.

Uppdatering: enligt Expressen så kostade Görans väska 57 papp. Siffrorna ovan är vad jag minns från att ha pratat med en av personerna på Bölebyn, men jag kan minnas fel.

fredag 22 januari 2010

Mona, den fula väskan och den moraliskt förkastliga konsumtionen (del 2)

Appropå den genuskodade konsumtionen. (Och ytterligare ett inlägg i debatten...som jag nästan kunde ha skrivit själv, om jag inte hade insett att det skulle leda till offentlig lynchning.)

Mona, den fula väskan och den moraliskt förkastliga konsumtionen

Jösses, hur orkar folk uppröras? Vad Mona Sahlin gör med sin lön, eller vilka presenter hon får av sina vänner, måste väl ändå vara hennes ensak? Om hon går omkring med en, för övrigt skitful, LV-väska kan väl rimligen inte vara en riksangelägenhet?

Detta är dessutom ännu ett exempel på hur kvinnligt kodad konsumtion nedvärderas, förlöjligas och anses vara extra moraliskt förkastlig.

Uppdatering: innan någon säger någonting om just den aspekten: det är klart att jag inser att alla människor inte har råd att köpa en väska för 6 000 kronor. Men jag tycker inte att det är liktydigt med, som vissa skribenter tycks göra gällande, att spotta på ensamstående mammor eller personer som blir utförsäkrade. Så länge väskan inte är en muta, eller på annat sätt olaglig, så är den Monas ensak.

torsdag 21 januari 2010

Should I Stay, or Should I Go?

Ibland tänker jag att vi borde söka jobb och flytta från den norrländska pärlan. Till någonting lite mer urbant, till någonstans med lite mer gynnsamt klimat. Växtzon 2 eller 3. Eller kanske till och med växtzon 1. Inte för att jag är någon mästerodlare som är beroende av gynnsamt klimat, men för att människorna i hushållet skulle bli lite piggare då.

Idag, mitt under ett möte, insåg jag dock en sak. Det tog mig nästan fem år att nå till den position som jag (ungefär) hade på min gamla arbetsplats. Det tog mig nästan lika lång tid att etablera nya nätverk och kontakter. Först nu, efter mer än sex år, börjar jag få den typ av erbjudanden som jag vill ha. Just nu är jag inte särskilt sugen på att börja om från början igen, jag är mer intresserad av att utveckla de möjligheter som finns framför mig. Och som en konsekvens av det...så får vi nog bo kvar i den norrländska pärlan ett tag till.

Status: mötesmarathon

Nu har uppenbarligen mötessässongen börjat igen. Kalendern är fullklottrad och jag springer från det ena till det andra, i helt olika roller/funktioner och med helt olika uppdrag. Ibland är det till och med riktigt utmanande, som idag när jag har haft ett föredrag och strategiskt personalarbete med fokus på jämställdhet. Det gick bra, mycket bra till och med. Rätt innehåll och fokus i relation till publiken - och sådan känns alltid tillfredställande. Nu ska jag hasta iväg mot nästa möte.

tisdag 19 januari 2010

Plötsligt händer det: i vardagsrummet

Maken och jag sitter och tittar på P3-guld - och jag inser att jag borde börja spela in ljudfiler (istället för att återge konversationer). Maken har nämligen rappat här i vardagsrummet! Så sjukt underhållande att det inte ens går att beskriva.

Uppdatering: det vill säga till skillnad från P3-guldgalan, som knappt var underhållande alls. Ja, om man bortser från Karin Dreijer i röd burka och knottrig ansiktsmask. Karin är alltid underhållande.

Nu: vardag

Tillbaka på jobbet. Tillbaka i verkligheten. Tillbaka på mötena. Tillbaka på dagis. Tillbaka med halvlästa morgontidningar. Tillbaka vid tvätthögen utan botten.

måndag 18 januari 2010

På väg hem


Med en stor gråtklump i halsen har jag hjälpt bästa m att packa ihop det sista i stockholm och sagt hejdå på arlanda. Det känns så sorgligt då det nu är definitivt att hon har flyttat tvärs över atlanten. Sverige är ett avslutat kapitel. Lägenheten är tömd. Bara tårar nu.

fredag 15 januari 2010

På väg


Weekend i civilisationen med bästa m. Kanske blir det auktionsverket, bakfickan eller bara häng i sjöstaden.

torsdag 14 januari 2010

Snart: en helg nära mig

Till helgen börjar livet, igen. Om jag inte har drunknat under allt arbete innan dess.

Idag har jag jobbat intensivt i tretton timmar och det är så att säga i mesta laget.

onsdag 13 januari 2010

Hur man inte ger komplimanger

*viftar demonstrativt med det nyklippta håret*
- Åh, du har ju klippt dig! Jag tyckte att du såg konstig ut...men du kanske inte har ont i huvudet idag?
- *mutter mutter*

tisdag 12 januari 2010

Svart tapet? Nej, tack.

Här sitter jag och slösurfar på Hemnet - och kan inte låta bli att fundera på vad folk kommer att tycka om alla svarta (alternativt svart-grå-vita) fondtapeter med medaljongmönster, svartkaklade badrum med jättebadkar och öppna planlösningar om fem-tio år. Kommer de att kännas som fototapeterna och de avocadogröna kylskåpen från 1970-talet? Eller som de svampmålade ockragula väggarna och provence-kakel från tidigt 1990-tal? Eller som de ljusrosa strukturtapeterna från 1980-talet? Vilket som, det kommer inte att kännas kul. I jämförelse var både de svampmålade väggarna och strukturtapeterna diskreta.

Övning ger färdighet?

Idag har jag haft praktiska övningar i att inte tacka ja till allt som eventuellt är smickrande. Tack och lov så räckte det att vara tyst och le. Annars hade jag varit tvungen att öva mig i det ännu svårare: att säga nej. Jag är inte bra på nej-ordet.

måndag 11 januari 2010

Dagens i-landsproblem

I veckan, som enligt almanackan ser ut som helvetet, trodde jag mig ha en välförtjänt klipptid inbokad i morgon. Detta trodde jag hela dagen tills jag kom till postfacket och hittade ett gigantiskt internkuvert, fullproppat med dokument, till ett tretimmars möte. På samma tid som min klipptid. Jaha, så gick det med det.

Note to self: skriv upp mötena mer noggrant, för helvete!

söndag 10 januari 2010

Nya tag

Okej, idag var det dags att ta tag i både det ena och det andra. Följaktligen har jag varit på gymmet, läst uppsatser, storhandlat och pysslat med dottern. Jag har dock, enligt dottern, missuppfattat hur man pysslar rätt. Pappersblommorna klipptes ut fel, fel, fel. Vad som var rätt gick det dock inte att bringa klarhet i.

lördag 9 januari 2010

Vi som pratar om oss själva i tredje person

- Du har fått lite näring till bloggen från Maken på senaste tiden.
- Ja, du är som en vissen blomma, som står bortglömd bakom gardinen.
- Ja, sådan är Maken just nu.
- Endast två deppiga gula blad sitter kvar högst upp.
- Ja.

Lördagen i punkter

- Matbröd - check!
- Bullar - check!
- Lunch på Costas - check!
- Konsumtion (Filippa K-kjol till halva priset) - check!
- Läsa tentor - ehum...

fredag 8 januari 2010

En smärtande mage och empatiska insatser

Plötsligt, från ingenstans, kom ett ruskigt magknip och illamående. Så i några timmar har jag legat under ett duntäcke och gnytt. Dottern visade dock stor empati; först fick jag låna hennes favoritkudde (en kudde som sannolikt är en sanitär olägenhet) och sedan en liten bebisfilt. Slutligen fick mina ben en kram.

Note to self

Nästa gång...
- Kräv att studenterna skickar rapporterna i pdf-format
- Kräv att studenterna namnger sina filer enligt någon fiffig princip (förslagsvis "Förnamn Efternamn"), så att det inte blir 4o dokument med namn som "slutrapport", "inlämning 3" och "uppsatsen, slutversion"
- Informera mycket noggrannt om vilka kroppsliga straff som utgår för att anmäla frånvaro till obligatoriska tillfällen efter att opposionsordningen är fastställd och publicerad (nu avser jag inte att man kan ligga däckad i influensa utan att man flera veckor i förväg vet att man tänker åka på semester/ha praktik/skriver tenta, men att man helt enkelt är för lat/disträ/ignorant för att meddela detta)

Vad är jag? En rookie?

torsdag 7 januari 2010

Konversation med treåring

- Du har förstört mitt liiiiiv! Du har förstört med liiiiiiv!
- Va? Vem är det som säger så?
- Du har förstört mitt liiiiiv!
- Men du...så säger man väl inte?
- Du har förstört mitt liiiiv!
- Vem är det som säger så, är det någon på dagis?
- Öhhh....Anna?
- Det tror jag inte.
- Du har förstört mitt liiiiv!

Ps. Vi undrar mest vems föräldrar som ska skilja sig.

onsdag 6 januari 2010

Ingen sömn, ingen ro

Om jag inte vore fullständigt sömndepriverad så skulle jag kanske kunna skriva någonting, typ intressant. Men nu är jag det. Sömndepriverad. Jag kan knappt sova med andra människor - och dessvärre inte alls med en liten bufflande treåring. Och eftersom Lilla L. drömde mardrömmar och ville sova i vår säng så har jag inte sovit någonting alls. Bokstavligen.

Min svärmor kanske har rätt, trots allt. Jag är så känslig.

tisdag 5 januari 2010

Exempel på norrländsk humor (eller saklighet?)

- Fan vad kallt det är!
- Det är ju myggfritt i alla fall.
- *mutter mutter*

Ps. Det är minus 18 grader och vinande nordanvind.

måndag 4 januari 2010

Retrospektiv

00-talet började uppe på Skinnarviksberget i Stockholm. Det var hysteriska fyrverkerier och en fest där jag blev demonstrativt dumpad av min date. Jag gick forskarutbildning, bodde i Råsunda, semestrade i USA, disputerade, köpte ny lägenhet i Vasastan och bestämde mig för att lägga ner meningslösa ickeförhållanden. Jag jobbade, jobbade, jobbade, lyssnade på Avalanches och Koop, renoverade lägenhet, köpte bil, hängde på Auktionsverket med Bästa M., drack onsdagsdrinkar på Torget med Bästa K., hängde på Babs, Kjelsson och Tranan, gick på konserter och lade en halv förmögenhet på kläder. Jag ledsnade på min arbetsplats, sökte nya jobb, fick jobberbjudanden och beslutsångest. Jag bestämde mig för att våga ta steget och flytta från Stockholm, tackade ja till ett jobb i Norrland, köpte hus och flyttade. Väl i Norrland träffade jag maken, blev kär, åkte till Italien, renoverade hus och kände mig som om jag höll på att dö. Det var inte döden, bara akut blodbrist. Jag började spela golf, min pappa blev akut sjuk, vi åkte till Paris och pappa dog medan vi var där. Det var begravningar och fler begravningar. Maken och jag gifte oss, renoverade hus, lyssnade på Bebel Gilberto, jobbade och renoverade lite till. Vi sålde huset och köpte ett nytt hus, denna gång på rätt sida om stan. Jag blev gravid, spydde, spydde, spydde och fick Lilla L. Vi var föräldralediga och jobbade om vart annat. Jag började blogga, fick nytt jobb och Lilla L. började på dagis. Vi köpte stuga, åkte skidor, voltade med bilen och renoverade lite här och där. Jag åkte till Kanada, skrev några artiklar och åkte till Kanada igen. Vi renoverade lite till, försökte få barn, åkte skidor, lyssnade på Abba och avslutade decenniet på en nyårsfest i Östersund.

söndag 3 januari 2010

Artificiella alper, skidor och hög köldfaktor

Det blev en hastig och lustig utflykt till Åre i ett par dagar, som en avstickare från Östersund där vi firade nyår. I Åre var det kallt och krispigt. Skidåkning (toppen var öppen redan nu!), bad (till Lilla L:s stora glädje) och slapp tillvaro på ett på tok för dyrt hotell. Men vad tusan. Vi gillar artificiella alppastischer, där det finns restauranger, äventyrsbad, shopping och barer. (Inte för att vi nyttjar de sistnämnda, men det känns på något vis bra att de finns där. Utifallatt.) Och vi gillar skidåkning i oflacka backar.

Skidåkning bedrivs för övrigt alltid i backar, aldrig på platta marken. För vad skulle poängen med det vara?

lördag 2 januari 2010

fredag 1 januari 2010

Hoppsan!


Hur hamnade vi här?