Transport

I morgon ska vi för övrigt transportera ett års samlade auktionsfynd, som är inköpta på distans. Bland annat:
- Fint teakbord
- Fantastisk ryamatta
- Orange bumlinglampa
- Pianopall omklädd med grått fårskinn (tack moster!)
- Ursnygg tavla med ett stort T
- Barnsäng från 40-talet (det är dags för treåringen att flytta ur spjälsängen)

Planering?

Nu är det dags för projekt förträngning. I morgon spelar Depeche i Köpenhamn och i skrivande stund borde jag vara i Malmö. Det är jag inte. Istället är jag på väg i helt motsatt riktning. En heldag i bilen väntar. Planering, anyone?

Även goter spelar golf

Inte nog med att goter badar (se inlägget nedan) - gamla goter spelar dessutom golf. Goterna är särskilt frekventa besökare på golfbanor framåt kvällskvisten. De känns igen på väl valda svordommar vid missade utslag och sin bestämda uppsyn. Vanligtvis är det klädda i svart, men även en och annan rosa golfkepps från Callaway kan finnas i garderoben.

Även goter badar

- Där hänger de coola tonåringarna på somrarna. *pekar mot badet nedanför min mors hus*
- Hängde du också där?
- Javisst. Även goter badar.
- Det är ju en bra boktitel! Även goter badar!
- Ja...
- Eller Den badande goten.
- Jag föredrar nog Även goter badar.

Dvala

Kanske är det värmeböljan som gör att blogger ligger i dvala, eller så är det semestern. Kanske blir det bättring snart.

Konsumtion och distraktion

Dagens konsumtionsdilemma: ska jag köpa en konstig t-shirtklänning från Acne, eller ett par knälånga jeans från Replay? Maken påpekade att jeansen såg "punkiga" ut - och jag är inte det minsta punkig. Så det kan ju bli helt fel. Och Lilla L. hade värsta vråla-nerifrån-tårna-anfall i affären, vilket gjorde det omöjligt att göra en egen bedömning.

Plötsligt händer det (igen)

Appropå miraklet nedan. Vi ska inte bara få spela golf tillsammans, vi har dessutom fått dricka en öl i godan ro. På en bar vid vattnet, utan en treårig duracellkanin i närheten.

Med andra ord, vi har någonting så sällsynt som en barnvakt.

Plötsligt händer det

Makarna (observera pluralformen!) ska spela golf! Tillsammans! Det händer ungefär två gånger per sässong numera.

Hur lättlurad?

I resten av Sverige råder det rea. Folk fyndar hattar från Acne, Whyred-skor som man sannolikt inte kan gå i och fina kjolar från Minimarket. Här, i den norrländska pärlan, rear man inte i onödan. Igår var jag förbi den stora klädaffären, med det förskräckliga namnet Dressed & Denim, och där reades några herrskjortor från Eaton. Resten av sortimentet hade de flyttat om, så att det skulle se ut som om det fanns någonting nytt och roligt. Det gjorde det inte.

Dumsnäll? Snälldum?

Ibland vet jag inte om jag är snäll eller dum. Hur som helst; här sitter jag på min semester och skriver feed-back på uppsatser och motiveringar till betyg. Långa fina mail, pedagogiska och uppmuntrande. Snart måste även jag få semester. Snart.

Soffor och gårdar

- När ska jag få min västerbottensgård då?
- *Mummel mummel*
- Det L. försöker säga på ett snyggt sätt är när helvetet fryser till is.
- Amäh?
- Din mamma vill ha en gård som ska matcha en soffa! Hon är beredd att skaffa en helt ny livsstil och att bo granne med bondläppar för att få köpa en Norgavelsoffa!
- Nejdå, så är det inte alls!
- Inte?
- Nej, jag är beredd att byta livsstil för att få ett Per Mobergkök.
- Och få en Norrgavelsoffa!
- Det är för övrigt på grund av bönderna som jag vill bo i bushen utan grannar, så att jag inte ska riskera träffa någon. Det måste vara tillräckligt långt mellan husen för att ingen spontant ska komma förbi på en kopp kaffe.
- Du begriper dig inte på norrlänningar...det kan inte bli så långt mellan två gårdar.

Snart, snart, snart

Kanske är det snart semester? Nu är det bara ett par möten till. Fix med en resttenta. En faktura som måste skickas. Och ett utlåtande.

Argumentationsteknik

- Kom nu...
- Mamma sluta! Jag är arg på dig!
- Va? Varför det?
- För att...jag är snäll!

Dagens i-landsproblem

Jag vill ha en gård på landet. En stor västerbottensgård, eller ännu hellre en hälsingegård fast i västerbotten, med breda golvplank, handblåsta fönster och ett jättelikt kök. Nu till de lite kluriga detaljerna. Gården får inte ligga för långt från den norrländska pärlan (för vem orkar pendla?) - och bör dessutom ligga vid havet. Om jag frågan maken så gissar jag att den även måste ligga på gångavstånd från en golfbana. Det reducerar alternativen till...ehhh? Ett par gårdar kanske. Dessa ligger inte heller vid havet, då man sällan byggde hus på så utsatta lägen tidigare, men åtminstone i närheten. Inget av de identifierade alternativen är till salu. Hepp.

För mycket information

Ibland slås jag av att Internet är alldeles för öppet och tillgängligt. Den ena länken leder till den andra och plötsligt så befinner man sig på bloggar och hemsidor som man, i alla fall om man tänker på sitt eget bästa, inte borde läsa. Jag är en patologiskt nyfiken människa. Jag är dessutom ganska bra på informationssökning. Professionellt är det en bra kombination, privat en mer tveksam. Nu har jag spenderat ett antal timmar på att läsa ett par bloggar, skrivna av människor från förr. Eller av folk som känner folk, som skriver om folk som var väldigt viktiga för mig för mycket länge sedan. Det blir lätt alldeles för privat. Trots att jag har spenderat en massa tid på att leta rätt på dem, så vill jag faktiskt inte läsa om deras vardagliga liv. Om semestrar, kärlekar och mygg. Det hjälper inte att de, åtminstone i princip, kan göra det samma.

Avbrott i tystnaden

Här har det varit temporär bloggtystnad. Ute på landet, vid stugan, finns det inga öppna nätverk som man kan koppla upp sig mot - och något eget bredband har vi inte. Kanske är det nyttigt att spendera några dagar utan datorer, e-post, bloggar och filmer, kanske inte. Nu är det några dagars arbete som gäller, sedan semester.

Midsommar

Det blev en riktigt traditionell midsommar hos den förra chefen. Små grodorna, sill, blomsterkransar och en fantastisk västerbottensgård ute på landet.

Inte ännu

Nu skulle semestern ha börjat, det har den inte. Så var det med det.

Finsnarkningar

Hjärtat blir alldeles varmt när jag smyger mig in till Lilla L., som ligger och sover. Som en kung. På rygg med utbredda armar. Storsnarkandes. Inga andra snarkningar är så rara och fina.

Nyfiket och nystädat

Sådärja, nu har vi sanerat hemmet! I morgon får vi besök av mellansvågern och...ta-da! Hans flickvän! Till saken hör att min mellansvåger är, eller har varit, världens mest inbitna singel. Ibland har vi anat att han eventuellt träffar någon. Typ dejtar. Men mellansvågern är inte den som frivilligt berättar eller låter någon träffa en eventuell partner i onödan.

Fram till för tre dagar sedan visste vi med andra ord inte att han hade en flickvän- och nu ska vi föräras ett besök av dem båda. Det är stort! Det är spännande! Det är kul! Vi är så nyfikna att vi nästan svimmar.

Och kroppen ska disciplineras!

Det förra gymbesöket överlevdes, utan alltför mycket träningsvärk. För att fira det har jag besökt gymet igen. Det känns fint och präktigt.

Mer och mer

Idag kan jag bara hålla med Ann Söderlund: jag blir bara mer feminist för varje dag som går. Nu har jag ju nästan alltid varit feminist, även om jag hade en period i mitten av 90-talet då jag inte ville bli definierad som en feministisk doktorand. Förväntningarna på att jag just skulle ägna mig åt feministisk forskning var minst sagt kompakta: Det var som om det var det enda rimliga alternativet för en ung kvinna inom mitt ämne, vilket gjorde mig vansinnigt upprörd. Ideologiskt må jag vara feminist, men professionellt kan jag i likhet med män ha fler intressen än så.

Vad var det nu jag skulle koma till? Jo, som Ann påpekar så ska vi inte sumpa bort vad tidigare generationer har kämpat för. Jag vill inte leka hemmafruspelet. Jag vill inte att det ska vara tabu att göra karriär - eller att mitt egentliga värde ska mätas utifrån om jag är en riktig morsa eller ej. Jag är mamma, men jag är och kan också väldigt många andra saker.

Mamma Mu

Är det normalt att ha Mamma Mu-sången i huvudet, flera dygn i sträck?
Vi har fått en konstig ko
med konstiga små horn...

Eller håller jag på att förlora förståndet?

Det som inte dräper... (del 2)

Igår: total migrän.
Idag: totalt arbete.
I morgon: mer arbete?

Bob

I dagens pappersupplaga av DN kan man läsa en intervju med Bob Stanley i St Etienne. Bara så att ni vet. Det är 18 år sedan St Etienne gav ut Foxbase Alpha, vilket har firats med konserter och bok.

Bara en morsa?

Sådana här listor ("21 mammasanningar") är antagligen skrivna för att vara kul. Kanske lite avdramatiserande och igenkännande. Jag blir mest av allt bara trött och deprimerad av innehållet. Som småbarnsförälder förväntas jag inte vara någonting annat än just en morsa, med orakade ben, kräk på tröjan och obefintligt sexliv. Några andra intressen än barn har jag sannolikt inte. En egen personlighet är bara att glömma. Det är deprimerande stereotypt.

Muntergök?

När jag tänker efter så tycker jag nog, trots min pessimism och mina ständiga cynismer, att jag har blivit en riktigt muntergök på äldre dagar. Jag menar...jag sitter faktiskt inte och lyssnar på Test Dept. i soffan om kvällarna. Inte heller har jag svartfärgat hår. Det händer att jag ler mot främmande människor. Men jag tycker fortfarande att det är förbannat bra.

Om Lilla L. någon gång i framtiden kommer att ansluta sig till någon subkultur, skaffa konstig frisyr, lyssna på olyssningsbar musik och vilja åka på festivaler, så kommer jag nog mest tycka att det är bra och en del av hennes personliga utveckling. Det är faktiskt en av de saker som mina föräldrar ska ha en eloge för. Inte ens när jag var som mest radikal, dyster eller knäpp så protesterade de. Min mamma hjälpte mig att sy hemmadesignade kläder i svart läder. När jag ville börja åka på festivaler så fick jag tält, sovsäck och trangiakök i födelsedagspresent. Musiken betraktade de alltid som mitt största intresse. Om jag ska vara helt ärlig så är nog det mest effektiva tonårsupproret i det här hushållet är att lyssna på hitlistemusik.

Plötsligt händer det

Lilla L. har antagligen varit den enda (snart) treåringen som sover i spjälsäng - och som inte klättrar ur den. Men idag hände det! Lilla L. klättrade ur sängen själv och stod urförbannad vid byrån och grät. Orsak? Hon hade trasslat in sig i pyjamasen och kunde inte få på sig klänningen, som hon noggrant hade valt ut. Nu är det nog dags att ta fram den fina franska järnsängen ur källaren.

Lista, lista, lista!

Den här var jag tvungen att plocka upp från Norr Went South!

1. Hur gammal är du om fem år? 42. Brrrr.

2. Vem var den sista du träffade? Maken (han sitter bredvid mig i soffan).

3. Hur lång är du? 168,5.

4. Vilken var den senaste film du sett? Hilde (tror jag att den heter - en tysk film som jag såg på flyget från Düsseldorf), om den tyska artisten Hildegard Knef. En riktigt intressant film, om en person som jag aldrig hade hört talas om.

5. Vem ringde du senast? Antagligen maken.

6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Inte vet jag...det var nog ett MMS till maken, föreställande Lilla L.

7. Vad är dagens planer? Nu återstår inte mycket mer än sömn.

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms, jag avskyr telefoner. Helst mailar jag (very old fashion).

9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Min pappa är död, men innan dess var de gifta.

10. När såg du senast din mamma? I måndags.

11. Vilken ögonfärg har du? Blå.

12. När vaknade du idag? 06.45.

13. Har du någon gång hittat en katt? Ja...?

14. Vilken är din favoritplats? Havet, vid stugan.

15. Vilken plats föredrar du minst? Valfritt kommunalt färdmedel alternativt offentlig toalett.

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Ingen aning (ett väldigt ärligt svar).

17. Vad skrämde dig som barn? Elaka stora pojkar och pappas fotosax i jätteformat,

18. Vem fick dig att skratta senast? Maken.

19. Är du för ung för att äga vinylskivor? *Hahahaha* Nej, verkligen inte - jag har enorma mängder vinyl.

20. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar hemma, stationär på jobbet.

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Med kläder, annars fryser jag.

22. Hur många kuddar har du i sängen? En.

23. Hur många landskap har du bott i? Sex: Västmanland, Småland, Skåne, Uppland, Södermanland och Västerbotten.

24. Har du någon gång spytt på fyllan? Jepp.

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Barfota inomhus, sandaletter utan strumpor utomhus.

26. Är du social? Inte överdrivet.

27. Vilken är din favoritglass? Yougurtglass.

28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Köpa en stuga till...

29. Tycker du om Kinamat? Ja, om det inte är "svensk kinamat".

30. Tycker du om kaffe? Oh, ja!

31. Vad dricker du till frukost? KAFFE!

32. Sover du på någon särskild sida? Nej, men på sidan.

33. Kan du spela poker? Nej, jag är helt ointresserad av spel.

34. Tycker du om att mysa? Nja.

35. Är du en beroendemänniska? Nej.

36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.

37. Vill du ha barn? Ja.

38. Kan du några andra språk än svenska? Engelska.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej.

40. Föredrar du havet eller en pool? Havet, of course.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Kläder och skivor. Eller hus...

42. Äger du dyra smycken? Ja (fådda och ärvda).

43. Har du någon gång testat narkotika? Ehhh...ja.

44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Kaffe.

45. Vem är den roligaste människan du känner? Maken. Han är hysteriskt rolig, på sitt torra vis.

46. Välj ett ärr på din kropp? Vänster pekfinger. Ärret uppkom av en rakbladskniv då jag skulle skära bort silikon vid ett kakel.

47. Vad har du för ringsignal? Någon meningslös standardsignal från Ericsson.

48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Nej.

49. Flirtar du mycket? Nej.

50. Vart togs din profilbild för din blogg? Någon sådan har jag inte, jag har en Simpsonfigur.

51. Kan du byta olja på bilen? Det skulle jag antagligen kunna om jag ville, men jag tycker att det är bättre att stödja den lokala bilverkstaden...

52. Har du fått fortkörningsböter? Nej.

53. Vilken var den senaste bok du läste? Fördjupade studier i katastroffysik.

54. Läser du dagstidningen? Ja, DN, annars ruttnar jag.

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej, men väl några månadsmagasin. Typ Elle interiör och Family Living.

56. Dansar du i bilen? Det händer...

57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? P3 (men jag är ingen radiomänniska).

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Siffror till en timuträkning.

59. När var du i kyrkan senast? I maj, när jag var på dop av min guddotter i Kanada. Det var mycket fint.

60. Vilka personer utmanar du? Alla som är understimulerade...

Ministry

Youtube är helt livsfarligt (om det nu är någon som har missat det). Det börjar vanligtvis med att jag bara ska leta reda på ett klipp - och slutar med att jag fastnar i "related videos" som leder till nya "related videos". Nu började det oskyldigt med några Pixieslåtar och slutade i en exposé i Ministry, SPK, Skinny Puppy och Fad Gadget. Innan Ministry blev ett metalindustriband av ganska sluskigt slag, med låtar som Thieves, Psalm 69 och Jesus Built My Hot Rod, så gjorde de den helt fantastiska skrivan Twitch 1986. Innan dess var de ett, för den tiden, helt normalt syntband. Det låter antagligen galet, men Twitch var en skiva som förändrade mitt liv. Jag måste ha lyssnat på den tusentals gånger. Mitt i det vidriga högstadielivet fanns denna fantastiska musik. Om jag hade kunnat se dem live 1987 så hade jag sannolikt svimmat av lycka.

Pixies

Idag är det läge för förträngning. Pixies spelar i Hufvudstaden, jag befinner mig i de norrländska skogarna.

Pixies kommer alltid att vara förknippat med gymnasiet och ändlösa promenader runt Ingsbergssjön i Nässjö (ja, hur konstigt det än kan låta så gick jag gymnasiet där). Det var Pixies, Neubauten, Nick Cave och Blue for Two hörlurarna. Mycket, mycket Pixies. Jag har bara sett dem live en gång, någon gång kring 1989-90, och Frank Black något år senare. Det var fantastiskt.

Welcome to the jungle

Låt mig uttrycka det så här: jag och ogräsen kommer aldrig att bli vänner. Jag kommer aldrig tycka att det är mysigt med en igenväxt djungel hemma hos mig. Särskilt de ondskefulla rotogräsen ska dö.

Nu är det krig.

I morgon är en annan dag (av plåga)

Jag vet inte när jag senast satte mina fötter i ett gym, annat än för att springa på löpband. Det måste vara minst två år sedan, kanske ännu längre. (Ni anar vad den här inledningen leder...?)

Jepp, jag har varit och tränat på gym tillsammans med en kollega. Tränat efter något sinnessjuk program, med lösa vikter, pilatesbollar och maskiner som jag aldrig har sett tidigare. Väldigt avancerat. Sannolikt även väldigt plågsamt i morgon. Maken får väl skjutsa mig till jobbet i en liten kärra.

Det som inte dräper...

Det här är den värsta tiden på året om man jobbar på ett universitet. Allt ska fixas, planeras, rapporteras, avslutas och examineras. Allt. Och som om inte det räckte så är det femtielva arbetsgrupper och utskott som ska hinna ha ett sista möte innan sommaren. Idag har jag lyckats examinera sju examensarbeten på kandidat, magister och masternivå, ha två möten, skriva en karriärplan och ha ett planeringssamtal med en medarbetare. Mellan detta redigerade jag åtta kursplaner och svarade på hundra mail. Typ.

BNP

Hepp, hepp! Jag drar åtminstone mitt står till stacken när det gäller nationens BNP. Idag råkade (eller "råkade"?) jag snubbla över den här länken. Nu är en alldeles bedårande jumper från Dagmar på väg till Norrland.

(Visst är ordet jumper fint? Ibland är klädesplagget inte någon simpel tröja - utan just en fin jumper. Tunn, stickad och med fina detaljer.)

Nästan sommar

I brist på annat så var jag tvungen att leta reda på några gamla sommarlåtar. Jag misstänker att det - fortfarande - kan framstå som om jag inte har köpt en skiva efter 1995. Så är inte fallet. Hur som helst, här kommer Popsicles Sunkissed, Wannadies cover på Violent Femmes Blister in the sun, Kingmakers Ten Years a Sleep, Stone Roses Waterfall och...det måste bli ytterligare en av Wannadies, Hit. Den sista får mig till och med att vilja åka på festival igen.

Konsumtionsbekännelse

Vad tusan, mina ambitioner att konsumera mindre har ju redan gått åt skogen under de senaste månaderna (inte minst när jag var i Kanada). Idag har jag ökat mitt dåliga samvete med att köpa en Miu Miu-inspirerad kjol på Åhléns och ett röd-vit randigt linne på Weekday. Ett linne som jag tror att halva bloggsverige har.

Ja, ja, till mitt försvar måste sägas att jag tänker efter innan jag konsumerar. Och att jag använder det jag köper.

Länken till kjolen fungerar uppenbarligen inte som den ska. Det är den röd-vit-blå kjolen, den randiga med fickor.

Resa med en treåring

Efter en lång dag, med två tågresor och en flygtur, är vi hemma. Jag och Lilla L. lyckades även klämma in lite jobb, en minishoppingtur och ett besök på McDonalds på Arlanda. Det har gått över förväntan att resa ensam med Lilla L. Hon är förvisso en liten busunge med mycket med spring i benen, men samtidigt en glad och förväntansfull liten filur. På något plan inser hon att det är jag som är flockledaren och att det är praktiskt att hålla sig vid min sida. Om inte annat så kan man förhandla till sig en glass i väntan på planet, eller en Mamma Mu-film.

Det är lätt att vara efterklok

Härom dagen, när jag och Lilla L. passerade centralen i Stockholm, så gjorde jag min medborgerliga plikt och röstade i EU-valet. Jag röstade på ett parti som jag aldrig har rörstat på tidigare. Lite hastigt och lustigt. Just då kändes det bra. Riktigt medvetet och...modernt. Idag när jag slog upp DN och läste deras pedagogiska rutschema över olika partiers ståndpunkter i en rad frågor så fick jag råångest. Vad f*n har jag röstat på? Är jag helt koko? Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska gottgöra detta.

(Nej, nej, jag har inte röstat på piratpartiet. Så dum är jag inte.)

Min rara alien

Ett rymdskepp landade på det lokala köpcentrumet och norpade min dotter. I utbyte fick jag en alien, en fullständigt galen alien, den vildaste alien som jag någonsin har träffat. Dagen avslutades med en klassiker; ett illvrålande barn (eller alien) under armen på väg ut från Ica Maxi. Min mor fick handla klart och betala själv. Det var inte möjligt att stanna en minut till, då hade vi antagligen blivit portade på livstid. Det ska bli ganska skönt att åka hem i morgon. Hem till rutinerna och fadern/maken. Han lär bli förvånad över att barnet är marsipangrönt och har antenner på huvudet...

Min dotter, min dotter!

Ibland blir jag riktigt rörd över att finna mina egna personlighetsdrag fortplantade till vår dotter. Som idag när vi kliver ur bilen på parkeringen vid Ikea och hon upphetsat vrålar:
- Mamma! Vi är på...IKEA!

Not: För er som inte känner till det, vårt närmaste Ikea befinner sig 27 mil från hemmet. Ikea-besök är med andra ord någonting exotiskt som är förknippat med familjeutflykter till civilisationen.

Dagens i-landsproblem

Not to self: nästa gång jag åker hem till min mor så måste jag ta med mig en egen dator. Nu tänkte jag att jag kan klara mig med hennes bärbara. Då glömde jag bort att Lilla L. skulle komma att vilja titta på Mamma Mu & Kråkan exakt samtidigt som jag vill använda datorn. Och nej...min mor har ingen vanlig DVD till TV:n.

Vår dotter duracellkaninen

Lilla L. och jag är på någon slags minisemester hemma hos min mamma. Jag hade ärenden till storstaden (som mest regnade bort - se nedan) och min mor hade inte träffat Lilla L. på flera långa månader. Att vara hos min mamma är dock väldigt hektiskt. Från det att vi stiger upp på morgonen tills att vi stupar i säng på kvällen så är det ett fullspäckat schema. Det är tavlor som ska hängas, lampor som ska lagas, fika hos morfar, auktionsvisningar, fest hemma hos kusinen, middagar som ska lagas och blommor som ska planteras. Mitt i allt detta så springer Lilla L. omkring som en lycklig duracellkanin. Fullständigt uppskruvad men på ett fantastiskt gott humör. Det här är antagligen en aktivitetstakt som hon tycker är bra. Om kvällarna så har hon varit så trött att hon inte ens har orkat lyssna på sagor. Det har nog aldrig hänt tidigare. Inte ens när hon var en liten bebis.

Promised land

Jag är nöjd men en fryst fiskpinne.

Regn

Mörten

Resan till födelsestaden gick inte exakt enligt planerna. Flygplanet var tvunget att vända på startsträckan, då en passgerare blev akut sjuk. Sedan missade vi flygbussen från Arlanda och var tvungna att ta omvägen via Stockholm, åka tåg och ta en taxi den sista sträckan. Lilla L. tyckte dock att allt var ett äventyr (Mååånga flygplan! Flyyyga!) och var på ett strålande humör. Helt i enlighet med hennes personlighet så slösade hon inte bort en sekund på att sova. Halv tolv på kvällen, när vi äntligen var framme hos min mamma, så var hon pigg som en mört.

På väg

...till födelsestaden har jag till och med lyckats fullgöra mina demokratiska plikter.

Uppe i luften

Snart ska jag och Lilla L. ta flyget till min mor (eller snarast: först ta planet sedan åka buss). Det ska bli mycket spännande. Macka Packa-böcker, favoritkudden ("sallyblå") och massor med filmer är packade, likaså ett gäng biljetter till Bruce.

Livet innan Fejjan

Är det någon som minns hur man fick reda på snaskigt skvaller innan Fejjan? Nu är jag uppdaterad om gamla kursares jobbyten och skilsmässor, Bästa K:s partyplaner och svågerns senaste romans. Det sistnämnda är självklart dokumenterat med bilder. Hur gick det egentligen till tidigare? Lyfte folk telefonluren? Skrev man brev? Kan det till och med vara så att man träffades - utan att dokumentera händelsen med en mobilkamera var femte minut?

Hallå där SMHI!

Men vad f*n?

Lilla L. och transporter

- Mamma och jag ska åka flygplan! Till mormor!
- Ja, det ska vi göra!
- Och pappa ska åka helikopter!
- Ehh, nej, pappa ska vara hemma.
- Pappa ska åka helikopter!
- Nej...
- Jo! Pappa åka helikopter! Uppe i luften!

(Behöver jag lägga till att det passerar helikoptrar ovanför vårt hus x antal gånger per dag?)

Post-it-lapparna förökar sig

Kanske blir det bättre när jag och Lilla L. sitter på ett flygplan, på väg mot något sydligare breddgrader, på onsdag kväll. Eller så har jag fått en hjärtinfarkt. Eller blivit apatisk. Eller så har jag, faktiskt, hunnit göra allt det som måste hinnas med.

Den som lever får se (och andra plattityder). Den som lever får kanske också se om denna blogg blir roligare snart. Just nu känns inte direkt som någon peak-period.