Så vitt jag kan minnas har jag aldrig ätit fiskpinnar i mitt eget hem, vare sig på den tiden jag bodde hemma hos mina föräldrar eller sedan jag flyttade hemifrån 1988. Det beror inte på att jag tycker att fiskpinnar är (helt...) oätligt. Det är bara en produkt som jag aldrig har brytt mig om. Sedan Lilla L. började på dagis har dock ett antal nya produkter gjort sitt intåg i hemmet. Blodpudding. Fiskpinnar. Ketchup. Vanligtvis är det mat som bara hon äter, medan vi vuxna frossar i någonting mer delikat (vilket Lilla L. å sin sida inte håller med om - därav fiskpinnarna och blodpuddingen). Igår skedde det oväntade. Jag och maken åt fiskpinnar till middag. Det var nämligen det enda som fanns hemma. Middagen räddades av en hemmagjord remouladsås:
- 1,5 dl majonäs
- 1 dl creme fraiche
- 2 matskedar finhackad smörgåsgurka
- 2 matskedar finhackad kapris
- 3 anjovisfiléer
- 1/2 tesked dragon
- 1/2 tesked körvel
2 kommentarer:
He he, med rikligt med god sås kan man äta vad som helst, t o m sniglar har jag hört! ;)
Såsreceptet har sparats och ska testas vid tillfälle.
Äh, en snigel eller två går väl ner?
Testa remouladsåsen - den blev oväntat god!
Skicka en kommentar