måndag 31 december 2007

Stillsamt

Det blir en stillsam nyårsafton; bara jag, maken och den ena svågern. Lammstek, ugnsbakad mandelpotatis med citron och timjan samt ett gott vin. På stereon: Astrud Gilberto. Lilla L. sover sött.

söndag 30 december 2007

Alternativ till julskinka

Om julmaten står upp i halsen: en grönsaksgryta med asiatisk touch.

Några morötter
6-8 potatisar
1 sötpotatis
Palsternacka
Gul lök eller purjolök
Röda linser (c:a 2 dl)
Färsk ingefära (en "knöl")
Några vitlöksklyftor
1-2 tärningar grönsaksbuljong
1 burk krossade tomater
1-2 burkar kokosmjölk
4 lime (alt. 1-2 citroner)
5 dl vatten
Färska kryddor (exempelvis koriander - en kruka, inget fjös)

Fräs lök, vitlök och ingefära försiktigt i olja. Häll i allt utom limen/citronen och kryddorna. Koka tills grönsakerna och linserna är mjuka. Smaka av med lime/citron, strö över kryddorna. Servera med bröd och ost.

(Lilla L. hälsar dock att grytan är jätteäcklig. Lime - hua!)

lördag 29 december 2007

Inför 2008

Jag laddar inför 2008! Då det är kul med listor fortsätter jag med en till.

Saker som måste tas itu med:
1. Mer skrivande, mindre ångest. Ett bokkapitel, en halvfärdig artikel och ytterligare en alltför oskriven artikel måste skrivas.
Pronto.
2. Mindre dagisbaciller, mer träning. Löparskorna måste på igen! Hur sjutton ska jag kunna springa marathon om jag adrig kan träna?
3. Mer kvalitet, mindre konsumtion. Jag är så trött på min egen slentriankonsumtion. Pengarna kan läggas på Rucklen istället (typ kamin och fint golv).
4. Huset. Måste. Saneras. Nu. Efter en vecka med natt och matgäster ser det helt enkelt ut som en svinstia här hemma.
5. Disciplinering av diverse släktingar. Annars kommer jag bli en folkilsken gretchen (trogna läsare minns kanske sommaren och hur flätorna växte ut på undertecknad...).

Vardagsmysterier

En sak som jag inte förstår: om man hänger fram gästhanddukar, på en liten krok där det tydligt står "gäster", varför använder man inte dem då...utan våra vanliga handdukar? Om man är gäst i huset, alltså.

Vem fan vill frivilligt dela handdukar med en barnfamilj, där kotten går på dagis? Det är ju som att hantera biologiska stridsmedel med bara händerna. Bokstavligen. Dessutom vill jag ha mina handdukar i fred.

fredag 28 december 2007

2007

Snart är 2007 över. På klassiskt kvällstidningsvis tänker jag skriva en lista, över saker som jag tycker kännetecknar det snart gångna året.

1. Barn (små människor). Allt tycks handla om barn. Eget barn, andras barn. Alla tycks vänta barn, nyss ha fått barn eller hett önska barn. Alla samtal kretsar kring språkutveckling, barnvagnar, skolor och lustiga anekdoter.
2. Feminism (ideologi). Jag trodde (nästan) att feminismen var överspelad för några år sedan. Men tji fick jag. Pigdebatter, vårdnadsbidrag, amningsfascism och den offentliga pajkastningen mot offentliga superkvinnor (som Hillary Clinton) bevisade motsatsen.
3. Marc Almond - Stardom Road (skiva). Årets bästa.
4. Linda Skugge (krönikör, bloggare och författare). Tillbaka med en ny blogg. Lika vass som alltid.
5. Skrivkramp (personlig ångest). Ja, ja...bloggen kan jag skriva. Men resten då?
6. Konsumtion (beteende och livsstil). Jorden kommer att gå under...och man borde göra någonting vettigare än att bränna sin lön på konsumtion. Varför är det då så svårt att ändra beteende? Svampplockning, anyone?
7. The Go Team! - Grip Like a Vice (singel). Kommentarer överflödiga.
8. This is England (Film). En film som jag inte ens har lyckats se, men som jag är helt övertygad om att den platsar på denna lista.
9. Martina Lowdén - Allt (bok). Så många listor, så många sjuka detaljer, så vackert språk.
10. Alva Myrdal (författare, forskare, ambassadör och politiker, 1902-1986). Lika aktuell och provocerande som alltid. Personligen plöjde jag fyra biografier + en av hennes egna böcker.

Ansvar och perspektiv

Läs dagens Hanne Kjöller. Jag är lite kluven. Å ena sidan luktar det lite ovädrad särartsfeminism (Var glad, snäll och tacksam! Snusa barnen i nacken och sluta gnäll!) Men å andra sidan så har hon rätt på många punkter: många är absolut fast i en offermentalitet, där det är enklare att skylla på staten, arbetsmarknaden och den allenarådande strukturen - än att börja ta tag i sådant som man själv kan påverka (exempelvis sin egen relation och jämställdheten inom denna). Ansvar och perspektiv, som Hanne skriver, det är bra grejer!

Jag snusar ofta Lilla L. i nacken och är förbannat tacksam. Men jag vill också kunna jobba och få ihop livet i övrigt på rimliga villkor.

torsdag 27 december 2007

Lammstek med ben

Åter igen: detta är inte en matblogg...men jag gillar att laga mat. Idag blir det en klassiker från Icaförlagets stora kokbok: lammstek med ben. Tag ett lammben (gärna stort), peta in tunna vitlöksskivor i köttet (använd en vass kniv) här och där (d.v.s. på ganska många ställen). Gnid in köttet med en blandning av citronskal, rosmarin, peppar och salt - och ställ in det hela i ugnen. Använd stektermometer. Ugnen på 175 grader. Stek tills köttet är 70 grader. Stekskyn gör man lämpligen en riktigt onyttig gräddsås på. Mycket, mycket gott.

Dagens ord


Pjuklarv.

Under långhelger, särskilt om man är många som ska komma överens, är det lätt hänt att man ser mer eller mindre konstiga filmer på TV. Ofta filmer som man har sett förut, typ Fyra bröllop och en begravning, Fanny och Alexander eller Måndag hela veckan. Filmer som alla kan tänka sig att se, även om man kanske hellre skulle göra eller se någonting annat.

Här om kvällen såg vi Pistvakt. Jag måste vara den enda som bor i Norrland som totalt har missat konceptet. Jag hade vare sig sett pjäsen, tv-serien eller filmen. Av någon anledning hade jag fått för mig att det var någon variant av Reine och Mimmi i fjällen. Det kanske det är också - fast omvänt och betydligt roligare. Kanske har min hjärna fullständigt ruttnat efter snart fem år i Norrland. Vem vet?

Smaka på ord som pjuklarv (benämningen på den lilla bebisflickan Lillemor) eller uttryck som fjöl av (uttalas med långt aaa). Se även ordlistan här.

Någorlunda fridsamt

Min mamma har åkt hem, likaså svärmor och den ena svågern. Kvar är den andra svågern och svärfar (vad de pysslar med framgår i systerbloggen). Jag och Lilla L. röjer i huset och spelar julklappsskivor: Bruce Springsteens Live in Dublin. Lilla L. tycker att det är tokroligt att dansa till Old Dan Tucker. Det är tur att ingen ser oss.

onsdag 26 december 2007

Lars Noren och julfriden

Ganska exakt fem minuter efter att jag hade skrivit mitt blogginlägg om att julen hade genomlevts...så brakade Norén-julen lös. Big time. Min mamma sade och gjorde saker som jag bara kan häpna över. Mot mig. I mitt eget hem. Tack för det, typ. Det har sedan tagit ett och ett halvt dygn att någorlunda parera och reparera de mest akuta sakerna.

Vi är dock överens om en sak: så här tänker vi aldrig mer fira jul. Själv är jag ännu mer övertygad om att julen ska firas långt, långt bort. Gärna på något ställe med golfbanor och Bamse-land.

måndag 24 december 2007

Julafton

På något sätt har julafton genomlevts. Lilla L. blev överlycklig över sin Micki-spis, med tillhörande köksgrejer. Svärmor har hållit sig hyfsat på mattan, med vissa avvikelser. Tonvis med mat har lagats, serverats och ätits upp. Ytterligare några ton med julklappar har bytts. Själv har jag fått fin-fina Efva Attling-smycken av maken.

Om någon timme ska jag iväg på en av mina egna jultraditioner: midnattsmässa. For the record: jag tror inte på Gud. Jag är inte ens slentrianmedlem i Svenska kyrkan. Men jag har ett rätt stort intresse för vad som försigår inom kyrkliga ramar, både privat och professionellt. Och midnattamässor brukar vara ett trevligt sätt att avrunda en hysterisk julafton.

söndag 23 december 2007

Saker man kan göra

...om man inte orkar vara trevlig.

1. Hänga/vika tvätt. Det finns alltid någon hög i tvättstugan.
2. Smygäta knäck i matkällaren. Fast det är inte mycket till smygätande om det är man själv som har gjort knäcken. Poängen är dock att det sker i lönndom.
3. Läsa horoskop i valfri blaska.
4. Skramla med porslin i köket.
5. Smygblogga.
6. Smyga upp på övervåningen och titta på Lilla L. som sover som en liten snarkande prinsessa.

Pinsamheter

En sak som jag har funderat över är varför föräldrar tenderar att bli så pinsamma. Mer pinsamma med åren dessutom. Just nu sitter min mamma och berättar mer och mindre lögnaktiga historier för min svärfar - om saker som jag har gjort som barn och varför jag borde vara fastighetsmäklare istället för forskare. Hon har dessutom den lilla egenheten att hon alltid benämner mitt jobb som "skolan" (i den meningen att det är någonting som man går i). Det blir lite förvirrande då svärfar är lärare på gymnasiet och då tror att hon syftar på sådana skolor och inte alls på mitt jobb. Svärfar å sin sida svarar med minst lika halvlögnaktiga historier om maken och makens syskon. Jag, maken och syskonen vill sjunka genom golvet.

Kommer vi att bli likadana? Kommer Lilla L. att tycka att vi är superpinsamma och mossiga?

Ja, det är klart att hon kommer att tycka det. Men kommer vi förstå att hon tycker det?

Snart, snart

Inom en timme (plus minus några timmar...) är svärföräldrarna, svägerskan och den andra svågern här. Den första svågern lär också vara tillbaka i hemmet, efter en liten utflykt under eftermiddagen, och min mamma är redan på plats. Då är friden slut. I minst tre dygn framöver kommer det att vara komplett kaos. Jag kommer att vara en servicestation med migrän. Min svärmor kommer att ge mig pikar (för att jag är dryg, känslig och "förmer"). Min egen mamma kommer att driva mig till vansinne (genom att ställa hundra meningslösa frågor i timmen: ska vi skala potatisen nu?).

Lilla L. kommer självklart att vara bedårande, likaså maken. Problemet är att det knappt kommer att märkas. I kaoset.

Nu ska jag pensla kalkonen som står i ugnen. Att laga mat är kul, det är resten av servicearbetet jag gärna skulle vara utan.

lördag 22 december 2007

Bättre!

Det blev (åtminstone hittills...) bara ett jättekräkutbrott. Sedan har Lilla L. sovit, ätit och varit en normalt pigg och glad liten fröken. Luriga räven är tvättad. Täcken och kuddar är återbördade till sängen.

Det känns lite funky att bjuda på julmat i ett hem där det har florerat magsjuka. En del grejer har ju förberetts under de senaste dagarna - och även om vi har försökt att vara supernoga med hygien (tvätta händer, byta handdukar och disktrasor ofta samt hålla rent i största allmänhet) så är det svårt att veta om det är tillräckligt.

Kommer släktingarna att bli magsjuka av sillen? Å andra sidan...det skulle ju ha vissa fördelar...

fredag 21 december 2007

Nu är den här...

Den första julgästen (den ena svågern) har anlänt, nästa (min mamma) kommer imorgon. Vad händer då? Lilla L. kräks ner hela sin säng, inklusive Luriga Räven.

Oh. My. God.

Nu har vi sanerat och sanerat. Fyllt tvättmaskinen med lakan, täcke och Luriga Räven. Badat Lilla L. (japp, hon var liksom marinerad), läst ny saga - och ber till Kräkdguden om nåd. Jag är så kräkmagad. Jag är en sådan vekling.

Feministisk shopping

Seså! Nu är det dags att vara feministiskt medveten i shoppingen! Att ersätta duktiga kvinnor med gamla gubbar är vare sig modernt eller smart. Lindex vänder sig i första hand till kvinnor, varför ska styrelsen då bestå av män? Att säga att det saknas kompetenta kvinnor, vilket brukar vara standardsvaret i sådana här sammanhang, är skitprat. Då har man inte sökt tillräckligt noga. No more Lindex.

torsdag 20 december 2007

Dagens ord

Julfridsjäveln. Smaka på det...julfridsjäveln.

onsdag 19 december 2007

Duktig flicka?

Aftonbladet kör just nu en kampanj som går ut på att kvinnor ska sluta vara "duktiga flickor". Jag blir lika irriterad varje gång (ja, det är ju inte första gången en kvällstidning kör denna typ av kampanj). Kampanjen borde istället gå ut på att män ska sluta åka snålskjuts. På kvinnor och på varandra.

Självklart är det ett problem att kvinnor ofta tar på sig dubbelarbete - både oavlönat och otackat. Kvinnor vab-ar, lägger in julsill, fixar julklappar åt hela familjen, stryker skjortor - och ungefär fem tusen saker till - samtidigt som de försöker vara framgångsrika på jobbet och som människor i största allmänhet. Männen får ofta grillade sparvar som flyger in i munnen på dem (för att använda en sliten metafor).

Jag tror faktiskt inte att det är bra att säga att kvinnor ska sänka sina ambitioner. Och jag tror inte ett skit på att en fjärdedel av alla vuxna kvinnor löper risk att bli utbrända* (och är "uttänjda" som Aftonbladet skriver). Det luktar minst sagt lite...unket. Att man som kvinna ska nöja sig med mindre och ha lägre ställda förväntningar. För vem/vilka skulle vinna på det? Inte är det kvinnorna i alla fall (som skulle förlora både på arbetsmarknaden och i privata relationer). Kvinnor bör istället ställa krav och sätta ribban högt. Att vara en diktig flicka är faktiskt någonting bra!

(* detta betyder inte att jag förnekar att det finns personer som är utbrända, såväl kvinnor som män. Men jag ställer mig mycket tveksam till att det skulle vara så pass många som befinner sig i en reell faroson. Om det är de talen som det handlar om så är det någonting annat än utbrändhet. Frustration, missnöje, stress, orealistiska förväntningar - men inte utbrändhet.)

Citron och grönpepparsill

Med risk för att detta förvandlas till en matblogg så måste jag delge ett fantastiskt recept på citron och grönpepparsill. En sats består av:

1 burk inläggningssill, skivad i lagom stora bitar
1 stor purjolök, strimlad fint
1 kruka med dill, hackad fint
1 dl vatten
2 dl socker
1 matsked grönpeppar, hackad
1 matsked spad från grönpeppar
saften av tre citroner

Låt lagen svalna innan sillen läggs i. Bör tillagas minst tre dagar i förväg.

När kommer den?

Det är officellt nu: magsjukan härjar på dagis. Flera av barnen skickades hem igår. Personalen diskade frenetiskt leksaker, med det lakoniska tillägget:
- Det är ju försent nu. Men det känns ändå bra att göra det.
Jag väntar. Jag fasar. Det är kanske bäst att försöka jobba undan så mycket som möjligt.

måndag 17 december 2007

Husmor 3.0

Nu är det dags att börja samla husmorspoäng! Julen är i antågande. Mina svärföräldrar, mamma och makens syskon invaderar snart hemmet. Ätas ska det göras i dagarna tre eller fyra. Kanske fem? Köttbullar ska rullas, sillar läggas in, julgodis fixas, lax gravas och skinka kokas. De sista julklapparna måste inköpas och hemmet saneras. Om jag orkar letar jag kanske rätt på någon tomte. Granen är i alla fall fixad, pyntad och klar.

Jag blir trött bara jag läser vad jag har skrivit. Men på något bakvänt sätt gillar jag faktiskt att lägga in sill och göra min egen vitlöksspäckade lammfiol. I år tänkte jag utöka sortimentet med en klassisk kalkon (fågeln alltså...) på juldagen.

söndag 16 december 2007

Lantlollan

Det är bara att inse: jag har blivit en lantlolla. Under fredagens shoppingtur med bästa M. tyckte jag att Hufvudstaden var hysterisk. Vansinniga människor med stirande blick knuffade sig fram på NK, som om det gällde livet. Inne på Svenskt Tenn, där jag skulle köpa en lampskärm, såg östermalmstanterna livsfarliga ut. Det var någonting i blicken. Och i vargflinen, med blottade guldkronor. Typ, snor du min tilltänkta bricka så blir jag våldsam. Riktigt våldsam.

Nu sitter jag och funderar på gårdar på landet. Det är helt sjukt. Sjukt.

fredag 14 december 2007

Gäääsp

05.30. Frukost i midnattsmörkret. Väskorna står packade i hallen. Schemat är späckat. Snabbvisist i Hufvudstaden, jobbmöte, träff med bästa M., vidare till Hemstaden och min mamma. Imorgon kväll ska jag vara hemma, det vill säga i norrland, igen.

Det här är en av nackdelarna med att bo i den norrländska skogen: man är tvungen att stiga upp väldigt tidigt om man ska till civilisationen.

torsdag 13 december 2007

Den stora skräcken - uppdatering

Provtagningar, undersökningar och läkarbesök är avklarade. Järnet var ok, även om som vanligt förhållandevis lågt. (Efter min bakgrund som stamkund på hematologen under en sommar är det en av mina stora nojor: att blodet/blodkropparna ska flippa ur. Smaka på uttrycket "sönderfallande blodkroppar" och känn skräcken sprida sig.). Alla andra värden var bra, till och med utmärkta (blodsocker, syresättning, depåer, vitaminer och mineraler, hjärta, lungor, sänka etc.). Den neurologiska undersökningen gick också fint (nej, ingen hjärtumör denna gång heller).

Dagens förklaring var att allt bottnar i min nacke, närmare bestämt de två översta kotorna. De skulle kunna förklara allt från migränsymptomen till yrseln. Nu ska jag till röntgen. Ja, ja, jag får väl se vad som händer.

onsdag 12 december 2007

Tipp tapp

Härom dagen satt Lilla L. vid matbordet och sjöng någonting som liknande Midnatt råder:
- Tipp, tapp, tipp, tapp...
Idag, när jag hämtade lilla fröken på förskolan, fick jag det bekräftat. De sjunger Midnatt råder på samlingen! Ungen sitter alltså hemma och repeterar:
- Tipp, tapp, tipp, tapp...

tisdag 11 december 2007

Badrum är badrum - basta!

I mitt yrsliga tillstånd har jag slöglott på Äntligen hemma. Lollo (visst heter hon så?) stylade ett och samma badrum i tre olika stilar; romantiskt, modern djungel och orientaliskt. Badrummet i sig var helt ok: vitt, kaklat, badkar, duschhörna, dass och en liten avdelning för tvättmaskin. Funktionellt och diskret. Från början alltså. När Lollo (om hon nu heter så) var klar var badrummet nedlusat av stearinljus, mattor, tavlor och ikoner (japp, ovanför badkaret!), kuddar, askar, ikoner, tygdrapperier, fejkade orkidéer och annat skräp.

Åååkej, jag begriper att många tycker att det är lite mysigt med några värmeljus inne på dass. Men ett badrum är ett badrum! Det är en plats där man duschar, borstar och flossar tänder, tvättar kläder, torkar kräks från små barn och uträttar andra behov av mer privat natur. Det är en plats där det i ärlighetens namn uträttas en massa halvsunkiga saker - och en plats som det är en klar fördel om man kan hålla ren. Långa tygdrapperier vid duschhörnan, som kommer att bli blöta och mögla? Tavlor ovanför badkaret som kommer att bli fuktskadade inom några veckor? Prylar på handfatet som kommer att bli äckliga? Lösa kakelplattor på bänken ovanför tvättmaskinen (som man gissningsvis viker tvätt på)? Ullmatta på golvet nedanför badkaret? Och hur ofta tänder någon stearinljusen inne på dass?

Finns det inte något vett någonstans? Funkispolisen?

Den stora skräcken

Som kanske framgått i ett eller annat sammanhang så har jag mycket svårt för sjukvård. Sjukhus. Vårdpersonal. Provtagningar. Undersökningar. I princip rubbet. Det är irrationellt, men likaväl mycket påtagligt. Jag är panikslagen.

Jag kan gå med lunginflamation i veckor utan att ens komma på idén att uppsöka en vårdcentral ("för det är nog egentligen inget fel på mig") - vilket även har hänt. Jag lyckades ha blodvärden som de flesta är medvetslösa om de har, utan att frivilligt ringa en läkare - jag jobbade på som vanligt och förträngde att jag hade en yrsel som gjorde att jag knappt kunde stå upprätt. Maken tvingade till slut iväg mig till vårdcentralen, vilket resulterade i akut inläggning och allmänt kaos. Att vara gravid var i princip ett helvete (ett par dagar innan ett "simpelt" besök på MVC var jag så stressad att jag hade mätbart sänkt kroppstemperatur). Att jag lyckades ta mig igenom kejsarsnittet är obegripligt. I efterhand har jag fått reda på att det var mycket nära att narkosläkaren sövde ner mig.

Well, idag insåg jag att jag trots allt var tvungen att ringa till vårdcentralen. Huvudvärken, migränliknande sådan, är permanent sedan månader tillbaka. Yrseln blir bara värre och värre. Och eftersom jag vet att jag har problem med mina blodvärden krävs det inte ett geni för att åtminstone komma på en rimlig förklaring till detta. Jag fasar. De första provtagningarna var idag, resten imorgon, läkarbesök på torsdag. Distrikssköterskan passade även på att banna mig, för att jag inte tagit tag i detta tidigare. Nähä?

måndag 10 december 2007

Fulblogg

Nu blir det bara en snabb fulblogg från jobbet - trots att jag har lovat mig själv att inte blogga från just jobbet. Det är så hysteriskt mycket just nu. Fem tusen möten, texter och dokument överallt, arga kollegor (även om inte just på mig) och allmän julfrustration. I morse luktade det kräk på Lilla L:s förskola. Det bådar inte gott.

lördag 8 december 2007

Soffan har anlänt

Efter lyxig jobbmiddag på Rex igår kom jag hem till ett vardagsrum fyllt av Ikea-kartonger och mystiska embalage. Soffan hade anlänt! Mellan tio och ett monterade jag och maken hörnsoffa. Jag hade någon bisarr argumentation om att det var mycket mer praktiskt att montera soffan mitt i natten, när Lilla L. låg och sov, än att göra det idag. Efter ungefär en timme började jag inse att det var en mycket dum idé. Jag började också inse varför hörnsoffan var förhållandevis billig. Det var hur många delar som helst som skulle skruvas ihop och kläs med tyg (i rätt ordning). Till slut hade vi soffdelar, vardagsrumsmöbler, kartonger, plast och skruvar överallt. Exakt överallt.

Nu är soffan monterad. Den ser...okej ut. Kanske har jag fått en akut identitetskris. Hörnsoffa känns på något sätt som spiken i Svensson-kistan.

fredag 7 december 2007

Var är platinakortet?

Jag fick ett mail från cd-on där de skrev att jag var "en av deras bästa kunder" och skickade med en rabattkod (50 kronor och 10% på alla inköp under någon vecka). Nu skickar de säkert sådana mail till alla som har handlat för mer än några hundralappar under det senaste året. Grejen är den att jag sannolikt är en av deras superkunder. Numera. Tidigare köpte jag de flesta skivor på skivbörsar, även nyutkomna. Nu - när jag bor i obygden - köper jag allt av cd-on. Det blir ganska mycket under ett år...

Så - var är platinakortet? Ge mig rabatt på alla mina inköp!

torsdag 6 december 2007

Konstruktiv?

Nu måste jag ta mig i kragen och bli dels konstruktiv dels positiv. Imorgon ska jag kommentera ett utkast skrivet av en av doktoranderna på jobbet. Dessvärre håller jag inte (ens) med om de grundläggande antagandena, som arbetet utgår från. Det h*n anser vara av vetenskapligt intresse, anser jag är politik och ideologi. Problemet är dock att ingen, minst av allt doktoranden, är betjänt av att jag sitter och dissar detta. Det är dessvärre en diskussion på en helt annan nivå.

Konsekvens: nu måste jag koka ihop mina synpunkter så att de kan användas till förbättringar, utifrån de antaganden som redan är gjorda. Kanske sover Lilla L, a.k.a. den kraxande lilla skatan, en stund till.

Lycka till?

Nu ska jag övertyga kraxiga skat-flickan om att en tupplur kommer att göra susen för humöret. Själv tänkte jag få lite jobb gjort.

Nu börjar det


*Djup suck* Nu börjar det.

Dagisbacillerna har slagit till och Lilla L. låter som en skadeskjuten skata. Dunderförkyld. Idag är hon och jag hemma, imorgon får hon vara hemma med sin pappa. Just nu känner jag mest panik; hur ska vi roa myrorna i brallan en hel dag, när myrorna är förkylda och gnälliga? Lilla L. blev skitsur på mig när hon insåg att pappan skulle gå till jobbet - och att hon inte skulle följa med till förskolan.

tisdag 4 december 2007

Myrdressyr (del 2)

Det var väl det jag anade! Lilla L. sover inte alls lugnt middag på förskolan. Myrorna i brallan är busiga och Lilla L. har svårt att komma till ro. Precis som hemma. Resultat: en trött Liten L. Personalen hävdade dock att de inte märkte någon skillnad.

Bruce


För att spä på förvirringen ytterligare om undertecknads musiksmak så kan jag berätta att jag och Hemma med Nina-Maria ska se Bruce Springsteen på Ullevi. Maria är ett gigantiskt fan av Bruce. För egen del är det mer en spin-off av min del av personligheten som gillar Neil Young (begripligt - eller hur?). Hur som helst: det ska bli skitkul!

måndag 3 december 2007

Dolly!


Dolly kommer till Malmö nästa år! Åkej - nu kör vi lite allsång!

Jolene, Jolene, Jolene, Jolene
I'm begging of you please don't take my man
Jolene, Jolene, Jolene, Jolene,
Please don't take him just because you can

(Jolene framförd av Sisters of Mercy är för övrigt en topp-fem konsertupplevelse någonsin. Så bra, så coolt. Men självklart skulle Dolly i egen hög person klå detta, det hyser jag inga tvivel om.)

Linda hos Luuk

Ni missade väl inte Linda hos Luuk? Det blev nästan för komiskt med valen av videos; Webstrarna, Pixies och 808 State. Hej ljuva ungdom! Jag som dessutom just haft en nostalgitripp på 808 State...

lördag 1 december 2007

Konsumtion - ooops I dit it again!

Sedan maken påpekade att jag så gott som alltid tänker på konsumtion så har jag försökt att bättra mig (även om maken vidhåller att påpekandet inte var någon kritik). Jag tänker ju på massor med andra saker; Lilla L., jobb, texter som måste skrivas och andra viktiga saker. Men i ärlighetens namn så tänker jag fortfarande på konsumtion. Ofta. Josef Frank-lampor, västerbottensgårdar, ljuvliga koftor från Odd Molly, vilka nyheter Ikea kan tänkas ha fått in, skivor...

Senast i lördags konsumerade jag en klänning. Nämligen denna. Jag har fortfarande inte bestämt mig om jag ser väldigt cool ut i den - eller totalt vansinnig. I verkligheten är den ännu mer "ballongig" och jag är rätt pinnig. Nåja, det är fem dagars öppet köp - så det finns tid att fundera.

Resultat

Resultat av gårdagens bristande information:

Till slut blev vi sex vuxna till middagen. Svärföräldrarna kom två timmar senare än vad vi tidigare fått besked om. Middagen intogs i två omgångar; först vi, lillasyster och mellanbrorsan. Svärföräldrarna fick äta när de väl dök upp. Svärfar och mellanbrorsan stannade som nattgäster. Svärmor sov hos lillasyster. Mellanbrorsan drog dock ut på krogen efter middagen. Om lillebror dyker upp idag är fortfarande okänt. Likså vilka som ska utspisas och vilka som sover över hos oss.